Allmänt om Lastbalansering

Lastbalansering behövs om behovet av ström är större än tillgänglig ström.
Om tillgänglig ström är lika över tid räcker det med Statisk lastbalansering. Så är vanligen fallet i ett gemensamt garage där alla laddboxar är anslutna till en säkring som endas dessa laddboxar använder.
Om tillgänglig ström varierar över tid behövs Dynamisk lastbalansering. Så är vanligen fallet i en villa. Då krävs en strömmätare (effektvakt) som mäter totalt strömuttag per fas och informerar laddboxen eller laddboxarna hur mycket ström som blir över till dem. Vanliga eluttag (schuko) har prioritet. Går ej att begränsa uttag av ström från schuko uttag. Bör därför undvika schuko uttag under samma säkringar som laddboxarna. Uttrycket Dynamisk lastbalansering används frikostigt därför kan det vara nödvändigt precisera som Äkta Dynamisk lastbalansering för att få med reglering efter totalt strömuttag. Moderna huvudmätare har en kontaktutgång från vilken man kan hämta strömuttag. Sen behövs utrustning som sänder denna information till en styrenhet som i sin tur informerar laddboxarna.
Lastbalansering kräver att laddboxarna kan kommunicera med styrenhet t.ex. en av laddboxarna som blir utsedd till master. Kommunikation kan vara via elnätet, separat kabel eller trådlöst. Finns ingen standard vilket betyder att alla laddboxar i en lastbalanseringsgrupp måste vara av samma typ. Laddboxarna måste vid driftsättning konfigureras för lastbalansering av den som har ansvar för lastbalanseringsgruppen.

Vad händer vid lastbalansering?
Antag att laddboxarna är anslutna till gemensam 3 fas 16A. Minsta laddström som delas ut är 1 fas 6A. Lastbalanseringen kommer att fördela på följande sätt

Antal bilar anslutna till laddbox
1 bil kan få upp till 3 fas 16A = 11kW
2 bilar får 3 fas 8A var eller 1 fas 16A var
3 bilar får 1 fas 16A var
4 bilar. Då får 2 bilar 1 fas 16A var och 2 bilar får 1 fas 8A var
5 bilar. Då får 1 bil 1 fas 16A och 4 bilar 1 fas 8A var.
6 bilar får 1 fas 8A var
Vid fler än 6 bilar anslutna får de sista stå i kö. Ett kösystem efter anslutningstidpunkt. Med automatisk laddstart när någon annan är färdigladdad.

Lastbalansering kan även göras på annat sätt. Det viktiga är att man utnyttjar tillgänglig effekt maximalt för alla belastningsfall. Kräv att leverantören redovisar hur just deras lastbalansering görs för 1 upp till X antal bilar inkopplade.

I en lastbalanseringsgrupp med köhantering kan det bli så att någon inte får laddning alls under en natt. Då behövs en fördelning på kWh. Laddboxar har kWh mätning. Sen behövs program som styr fördelningen av kWh. Så länge det finns en kö ges bara minbehovet t.ex. 10kWh. Den som blir bortkopplad efter t.ex. 10kWh läggs sist i kön. När alla inkopplade har fått minbehovet fortsätter laddning till färdigladdat.

I ovanstående exempel med 3 fas 16A matning finns 3x16x220x12=127 kWh att tillgå under en natt på 12 timmar. Om vi sätter kWh fördelning till 10kWh = ca 5mils körning räcker det till 12 bilar.

Frågor till leverantör
Behöver få veta hur effektivt lastbalanseringen utnyttjar tillgänglig effekt vid alla olika belastningsfall. Behöver få veta hur robust den tekniska lösningen är med avseende på kommunikationen mellan laddboxarna och styrenhet/effektvakt, störkänslighet, max signal avstånd, kall och fuktig miljö. Hur hanteras en situation där laddbox under laddning tappar kontakt med styrenhet/effektvakt.